Josefine o Kerstin

Hösten är här på riktigt.. Känner mig lite nere för tillfället, vet inte riktigt varför.. Kanske för att det blir mörkare och mörkare för varje dag som går. Men det är ju egentligen ganska mysigt också.
Saken är nog den att jag inte har nått jag verkligen verkligen längtar till. Inget att kämpa för. Livet glider på i normaltakt, skrattar lite nu å då, uppskattar de små stunderna och fina vännerna.
Men något fattas, fråga mig inte vad..

Hoppas mitt liv får en vänding snart, väldigt snart.. det behövs.

Älska Jossan som gör livets dagar glada <3

/ K

P.s Måste säga Grattis till bror som blir hela 18 år idag! Håller tummarna.. :) <3